Translate

06. 12. 2013.

E Roza gelas pala lon




E Roza gelas pala lon
  
Írta: Administrator        

Sas gkaj nas dulmut kodoleske ande jek shukar vesh, jek romano kraj. Sas les trin tjeja.  Na iva sa ghade gamelas le, delas pe e tuje maj phure pejange ge vof gamlas e maj therna maj zurales. Sar dad lasio sas feri beske manushenta gerlas sar feri gamel. Leske manush denas les bari patjiv, feri ke maj but ande dar te na shudel len avri anda manushibe. Khana gerlas varikon na khade sar les tjaljolas nas leske but te del les drom. Be sos maj but holajvenas e rom sas ke peske tjejan meklas te keren so gamen.Sas gkaj nas dulmut kodoleske ande jek shukar vesh, jek romano kraj. Sas les trin tjeja. Na iva sa ghade gamelas le, delas pe e tuje maj phure pejange ge vof gamlas e maj therna maj zurales.

Sar dad lasio sas feri beske manushenta gerlas sar feri gamel. Leske manush denas les bari patjiv, feri ke maj but ande dar te na shudel len avri anda manushibe. Khana gerlas varikon na khade sar les tjaljolas nas leske but te del les drom. Be sos maj but holajvenas e rom sas ke peske tjejan meklas te keren so gamen.

Sas gkaj nas dulmut kodoleske ande jek shukar vesh, jek romano kraj. Sas les trin tjeja. Na iva sa ghade gamelas le, delas pe e tuje maj phure pejange ge vof gamlas e maj therna maj zurales. Sar dad lasio sas feri beske manushenta gerlas sar feri gamel. Leske manush denas les bari patjiv, feri ke maj but ande dar te na shudel len avri anda manushibe. Khana gerlas varikon na khade sar les tjaljolas nas leske but te del les drom. Be sos maj but holajvenas e rom sas ke peske tjejan meklas te keren so gamen.

Jek shukar milasko jes sas te avel jek patjiv e krajeske. E rom trade ando foro daj ande khere pherdone balen thal khajnjan. Sako loshalas ke e romenge dragoj te keren patjiva.
Sako jek zutias, katar o maj therno gkaj o maj phuro. E krajeske tuj maj phure tjeja shukaravenas e terha gkaj sas te avel e patjiv. Lengi maj therni pej e Roza tji kerlas kanjti feri shukaravelas be. Holjavenas pe la ke nas pe kantjeste.
Bhashilas e racthi taj keztisajlas e patjiv.
Savore hanas penas taj kelenas, e tjerhaja amblanas a gila janas.
Avilas e vrama gkaj sako jek sas te del e krajes variso. Khatar beske tjeja tji manglas o kraj kanchi feri te penen angla e manuch sode von les gamen.
Angluni te pashol gkaj o kraj sas leski maj phuri tjej. " Dade me kamaf tut maj but sar sa o somnakaj be indrego gadi luma." O kraj loshalas taj e gugle draka halas.

E tujto tjej e krajeski phasilas aj peski vorba voj pendas. " Me tut gamaf sar e maj kuch barr pe gadi luma". E rom ande palmi marenas aj o kraj ande losh rinchalas.

Avilas e vrama be maj terni tjej e Roza, te penel akanak voj beski vorba. "Muro dadoro me kamaf tut sar lonoro"
E rom kana shunde vi diljajle, jek baro tipibe vazdas pe, taj e rmnia ande bal tirdenas pe. E rom dikenas pe jek jekes taj ande schor tirdenas pes.
Ande godo baro tipibe baschon e krajeske tjeja leste.
"Dade" Penel e maj phuri tjej. "Tu nashtik mekes lake khade, musaj te shudes la avri anda romanibe.

"Anda jek vorba?! Me gado nastik te keraf" Das la angle o kraj.
" Ipen tjiri tjej kerdas tut lasjavo angla indregi tjire manusch, tu tji san feri kon, tu san lengo kraj.
E rom ashatjile te tipin aj bolde pe karing besko kraj " Tu mure chaves schodan avri anda godo ke tji malajilas tusa pe vrama ando vesch, pendan ke lasjavo gerdas tut,aj abba tuj bersch tji dikaf les." Sako rom las te vazdel besko glaso te penel soj pe lesko ilo. Aj pende e krajeske ke drubuj vi leski tjej te jaltar ke kerdas anda pesko dad o kantji kana pendas ke feri sar lon sas.

O kraj tji birisardas kantji gaver te kerel feri beska tja drom te del.
Natjile tuj bersch taj o kraj pharudo sas. Brigias anda beski tjej. Vof varikana kasavo zuralo sas, gana marelas be e medventa migdik vof njerias. Aj khana vorbias mezias be ke o ronjeto anda tjeri malavlas. Akanak maj but jek jeno sas, tji vorbias  tji vorbias khanigasa. Leski kumpania migdig sas e maj hiresho ge migdig sas le sako falo. Khaj sa brigako nas les zor te lel sama pe peski kumpania, thaj bele ande jek vrama khaj hibazias len pherdo bajora. Jek brichindalo jesz gele tuj rom ande leski terha.

"Vajda" Penel jek anda rom "Migdig sako falo sas amen ande amari vitsa. Pherdo bajora hibasin amen aba naj amen tjina lon.
"Na dulmut anden tumenge vi khajnjan aj vi balen" Penel o kraj.
"Mishto penes vajda,feri so, bi lonesko naj kantji izivno, sa bilondoj taj naj lasio"
Gkana pendas o rom khodo atjardas o kraj so leski tjej penelas ande beski vorba, ke shaj avel tut sako falo ale kana naj lon sa tjoroj, kade ge o lon gerel opre pe sa.

O kraj atjardas losh ande besko ilo, aj pendas e romenge te jan te roden leska tja aj kere te anen la.
E rom beschle pe penge gras a trade te roden la.
Phala tuj jes dikel o kraj sar aven e rom leska tjasa. Voj lel aj baschol leste taj tjumidel lesko tjikat.

"So si tut ande tjiro vas muri tjej?!" Buschelbe o kraj.
"Ande kado khoro bitjaje sa mure asva so rutem te katar godo jes gana pendan te jaftar, perdem indrego khoro aj mure asva gertjile lon."

O kraj bachtalo sa ge avilas leski tjej balbale aj vi rom loschanas ge sas len bale lon te londjaren besko habe. 
Gerde trine djesengi patjiv aj drajinas peske bachtale ji pe benge phure bersh.


Nema komentara:

Objavi komentar